Borta bra men hemma bäst
Sitter i Malmö nu, hemma hos mina föräldrar, sörplandes mitt egenimporterade costa ricanska kaffe.
Har varit här med Nela i fyra dagar nu och ska åka tillbaka till Östersund i eftermiddag. Det tar emot lite faktiskt. Att landa (ja vi flög faktiskt, och jag kan tillägga att jag skäms, temat på detta utbyte och en stor anledning till att jag sökte till detta program, är hållbar turism. Och jag valde alltså flyg före tåg. Mest för att det går 10 timmar snabbare, men också för att det absurt nog var billigare. Vilket man kan ifrågasätta och det kanske blir ett eget inlägg i sig. Men slut på denna parantes!) och se solen, och de skånska rapsfälten och öresundsbron var helt fantastiskt! Jag har aldrig förut längtat så efter mitt landskap och mitt hem. Jag har varit borta längre perioder hemifrån förut, och visst har man längtat hem, kanske mest till Sverige, men inte så här på samma sätt till Malmö. Kanske är det för att jag numera befinner mig i ett annat ställe i Sverige som det blir så påtagligt. Jag hoppade ut ur flygstolen innan bälteslampan hade slocknat och nästan sprang till bagagebandet. Och att sen komma ut från flygplatsen och inte frysa utan jacka kändes helt gudolmnligt på min vinterbleka hud! För att sen inte tala om min säng. Jag har inte sovit så bra på fyra månader, som en riktigt prinsessa...eller kanske en gris...
Malmö har lyckats trollbinda Nela också. Hon vill inte heller åka tillbaka till Östersund. Hon säger att det är som att vara i ett helt annat land och hon nämnde ofta att himmeln är som vid stranden i Costa Rica och att här är så grönt. Och rapsfälten fick mycket beröm de med! Enligt Nela rockar Malmö. Och jag kan inte annat än hålla med.
Falsterbo.
Man lär sig mycket nytt själv också genom att vara guide i sitt eget land. Jag tänkte att det kunde vara kul att visa ett slott för min parkamrat. Så jag googlade lite på "slott i Skåne" och hittade 300 stycken! Det är inte dåligt! Vi åkte av en slump förbi en zooaffär där de sålde tucaner, papegojor, ödlor och allt möjligt. Jag som ens inte såg en tucan när jag var i Costa Rica och så säljs de här ovanför Willys liksom!
Västra hamnen, Malmö.
Men jag ska tillbaka till Östersund om några timmar alltså. Tillbaka till kylan. TIllbaka till storsjön, tunnbröd och jobb med älgar. Till jobb med projektarbete och kulturshower. Slut på semestern och tillbaks till verkligheten.Verkligheten som egentligen känns som en fantasivärld. En värld där bara 8 costa ricaner och 8svenskar ingår. Eller...hrm hrm...16 individer var det ja!
Har varit här med Nela i fyra dagar nu och ska åka tillbaka till Östersund i eftermiddag. Det tar emot lite faktiskt. Att landa (ja vi flög faktiskt, och jag kan tillägga att jag skäms, temat på detta utbyte och en stor anledning till att jag sökte till detta program, är hållbar turism. Och jag valde alltså flyg före tåg. Mest för att det går 10 timmar snabbare, men också för att det absurt nog var billigare. Vilket man kan ifrågasätta och det kanske blir ett eget inlägg i sig. Men slut på denna parantes!) och se solen, och de skånska rapsfälten och öresundsbron var helt fantastiskt! Jag har aldrig förut längtat så efter mitt landskap och mitt hem. Jag har varit borta längre perioder hemifrån förut, och visst har man längtat hem, kanske mest till Sverige, men inte så här på samma sätt till Malmö. Kanske är det för att jag numera befinner mig i ett annat ställe i Sverige som det blir så påtagligt. Jag hoppade ut ur flygstolen innan bälteslampan hade slocknat och nästan sprang till bagagebandet. Och att sen komma ut från flygplatsen och inte frysa utan jacka kändes helt gudolmnligt på min vinterbleka hud! För att sen inte tala om min säng. Jag har inte sovit så bra på fyra månader, som en riktigt prinsessa...eller kanske en gris...
Malmö har lyckats trollbinda Nela också. Hon vill inte heller åka tillbaka till Östersund. Hon säger att det är som att vara i ett helt annat land och hon nämnde ofta att himmeln är som vid stranden i Costa Rica och att här är så grönt. Och rapsfälten fick mycket beröm de med! Enligt Nela rockar Malmö. Och jag kan inte annat än hålla med.
Falsterbo.
Man lär sig mycket nytt själv också genom att vara guide i sitt eget land. Jag tänkte att det kunde vara kul att visa ett slott för min parkamrat. Så jag googlade lite på "slott i Skåne" och hittade 300 stycken! Det är inte dåligt! Vi åkte av en slump förbi en zooaffär där de sålde tucaner, papegojor, ödlor och allt möjligt. Jag som ens inte såg en tucan när jag var i Costa Rica och så säljs de här ovanför Willys liksom!
Västra hamnen, Malmö.
Men jag ska tillbaka till Östersund om några timmar alltså. Tillbaka till kylan. TIllbaka till storsjön, tunnbröd och jobb med älgar. Till jobb med projektarbete och kulturshower. Slut på semestern och tillbaks till verkligheten.Verkligheten som egentligen känns som en fantasivärld. En värld där bara 8 costa ricaner och 8svenskar ingår. Eller...hrm hrm...16 individer var det ja!
Kommentarer
Trackback
