Costa Rica - Sverige

Vi har fatt reda pa vara arbetsplatser och familjer I Sverige!!!

Jag och min kara Marcela ska bo hos en kvinna, vars barn har flyttat ut. Vi vet inte sa mycket om henne...men vi vet att hon dricker te. De tar bra, jag gillar te!

Vi kommer jobba pa ett gymnasium, och hjalpa till pa spanska lektioner och med turismlektionerna! Jag ar jatteglad! Det later perfekt...men jag ar ocksa galet nervos, vem vet vad som kan handa pa ett gymnasium...Dom har ocksa sagt att vi kommer vara med pa elektricitetlinjen, medialinjen och malarlinjen, sa jag kommer bli sjukt duktig pa sana grejer hoppas jag!

De andra jobben I falun var tradgardsjobb pa tva av de gamla gruvgardarna, restaurang och konferensjobb, job I koppargruvan, jobba pa en privat ridskola och job pa bjursas skidanlaggning!Manga av dom andra jobben I Falun var utomhus, och jag kommer vara evigt tacksam for att jag slipper jobba utomhus. Jag ar ju sa klen...


En tidig morgon i Puerto Jimenez...marcela och jag pa vag till bussen

Nu nar vi har sa lite tid kvar ar det viktigt att palnera bra..det har jag inte gjort!! Hehe...

Hmmm...det har varit lite dott pa bloggen pa sista tiden...atminstone for min del...det betyder att jag har mycket att ta igen. Vi har ju borjat fa panic har nere, nu ar det mindre an en vecka kvar och alla kanner sig ledsna och stressade, fortfarande fattas det grejer att gora. Vi hade ett riktigt skont pasklov har! En av vardfamiljerna tog med oss ut till deras gard som ligger precis intill Corcovado nationalpark. Dar spenderade vi fyra dagar, utan vatten och utan elektricitet. Hehe, jag blev nastan skramd av hur bekvam jag ar, jag skulle nog dott darute pa nagra dar om jag var sjalv! Maten lagades pa en vedeldad  ¨spis¨, och varje morgon tog dom in kossorna och hastarna och varje kvall tandes det ljus som lyste upp garden.



Fast nar vi var dar var det en jattefin fullmane som lyste annu mer. Och istallet for att duscha fick vi ta oss ner till en liten back, nastan uttorkad, och skopa upp vatten och tvatta oss dar istallet. Alla svenskarna var helt fortjusta, och ticosarna, ja, dom duschade i riktiga duschen, dom fick det lilla vatten som fanns....  Och en drom jag alltid haft gick I uppfyllelse! Jag fick mjolka en ko! Jag ar sa glad!

Ja..nu har vi ju vart har ett tag och dagarna bara slinker forbi. Det ar konstigt hur snabbt tiden gar. jag trodde ju tre manader i costa rica skulle vara galet lang tid, men nej nej. Nu ar det bara tre veckor kvar och jag har knappt vant mig! Eller det har jag, men det ar sa mycket kvar att gora! for forsta gangen i detta fina land borjar jag kanna mig..stressad..undrar om ticosarna vet vad det betyder..hehe.tror inte det, och det kanns onodigt att lara dom. Igar var jag med alla ticosar och badade i en pool. Dom ar verkligen roliga, dom kan aldrig vara allvarliga utan skamtar hela tiden, och dom har rolig humor sa jag skrattar hela tiden! Jag ar glad att jag ar har och att jag kan spanska, det ar sa galet mycket lattare for mig an for resten av svenskarna.

Jag borjar sakna sverige lite, mest maten, inte att dom har acklig mat har, tvartom, den ar jattegod, men det var skonare i Sverige nar jag sjalv fick bestamma vad jag ville ata. Idag har jag legat och kampat med en fetingbok om turismens utveckling har pa var halvo, mycket intressant men mycket svar spanska... uff!

Ikvall ska vi nog ta det lugnt, rana familjens dvd in till vart rum och kolla pa skrackfilm. imorgon ar ledig dag sa vi maste vila uff infor vad jag tror kommer bli en utflykt till Matapalo, ett omrade en timme harifran med sjuukt fina strander. men den enda bussen gar kl 6.... tidigt.

Holl pa att aka till matapalo idag med, skulle ga och simma lite efter jobbet och holl inte pa att komma tillbaka, tidvattnet var jattehogt men holl pa att dra sig tillbaka och gjorde en strom at andra hallet...kom upp helt slut...och fick prata en stund med tva amerikanskor som hade oroat sig. en av dom hade flyttat ner hit bara for tva manader sedan for att hon hade borjat hata USA efter 11e september och stod inte ut att bo dar sa hon.

Nu ska jag fortsatta med min roliga bok och sedan ata middag..kanske det blir ris, pasta, boner och kikartor tillsammans...inte allas ovanligt med omojliga kolhydratblandningar har ...
Jag och en pytteliten odla...som kan flyga!! en liten stund.

Varje fredag är ett par i gruppen ansvariga för att ordna en utbildningsdag. Under dem ska vi lära oss något om hållbar turism, ha språkklasser och gruppaktiviteter.  I fredags var det dags för mig och Nela att ha vår utbildningsdag. Jag är verkligen jätteglad att jag hade Nela till hjälp inför denna dag. Hon ordnade det mesta. Jag känner lite press på mig nu att ta på mig samma roll i Sverige. Men å andra sidan så är det ju lättare när man kan språket.

Vi besökte Mauricio som äger en bar här i Monteverde. Han har jobbat som pilot i 16 år och hjälpt till med olika projekt runt om i världen vad det gäller barn och natur, men nu har han alltså slagit sig till ro här i den bergiga delen av Costa Rica. Jag har aldrig sett någon bo så coolt som honom och alla i gruppen var fascinerade och förälskade i hans hem. Han bor i ett 70 år gammalt trähus med utedass och tar vatten från en flod och värmer huset med skorsten. Man fylls av ett lugn när man träder i hans hus och det var väldigt inspirerande. Han är verkligen ett urexempel på att leva ekologiskt. Det är inte många som återvinner här i Costa Rica, det finns liksom inga återvinningsstationer som i Sverige. Återvinner man får man göra det till ett personligt projekt, och till exempel som Mauricios kompisar göra plånböcker av tetrapack eller smycken av glas.

 Huset för utbildningsdagen.

Mauricio tog oss på en liten vandring till en flod och vi fick klättra i ett fikusträd. Det är de enda trädet som växer uppifrån och ner. Alltså det börjar växa som ett vanligt träd. Men sen börjar lianer växa på trädkronan och söker sig ner till marken och växer runt trädstammen. Till slut blir det en enda ihålig stam.

Efter turen gick vi tillbaka till hans hus och fick en föreläsning om ett projekt han gjorde förra året då han planterade 1500 nya träd i Monteverde.

Vi pratade lite om skogsskövling och de främsta anledningarna till att det sker. En är att et finns 2 miljoner kor i Costa Rica. Värt att jämföra med hela Costa Ricas befolkning som består av 4 miljoner. Dessa kor används främst till producera ost och lite kött.

Mycket skog skövlas för att odla bananer, kaffe, bönor.

En del mark säljs, främst till utlänningar för att bygga hus.

En anledning som vi inte tog upp under utbildningsdagen men som jag själv observerat här är alla canopy tours som finns här i Costa Rica. Jag själv jobbar på ett av dem ställena. Canopy tours är linbanor i skogen och bara här i Monteverde finns minst 4 olika företag som sysslar med detta. Stället jag jobbade på först har precis haft invigning av Sky Tram, kabiner på linbanor också. När man åker i den ser man skövlingen pågå.